Första gången Earth hour hölls var i Sidney/Australien 31 mars 2007 på initiativ av Världsnaturfonden och lokala miljöorganisationer.Fenomenet, som har som mål att sända en kraftfull signal till världens beslutsfattare att uppmärkssamma klimatfrågan, har snabbt spridit sig över världen Förra året deltog 4616 städer i i 128 länder, närmare en miljard människor i hela världen, varannan svensk lär ha släckt ljuset!
Den 26 mars kl. 20.30 är det dags igen...
Läs mer här
torsdag 10 februari 2011
tisdag 25 januari 2011
Tysk kemijätte bakom bidöden.
 |
Det har länge funnits misstankar mot att en grupp växtskyddsmedel som kallas neonicotinoider - ett slags nervgift - ligger bakom den stora utslagningen av bisamhällen. Resultatet från en opublicerad amerikansk rapport stärker bevisen, skriver the Independent.
Neonicotinoider används i första hand för att skydda raps- och majsodlingar. Den första storsäljaren på marknaden hette Imidacloprid och släpptes ut i början av 90-talet. Men medlet har en oförutsedd och mycket negativ påverkan på insekter, inte minst på bin.
En amerikansk studie som utförts vid statliga insektslaboratoriet i Beltsville visar att insekternas känslighet för infektioner ökar även vid mikroskopiska doser. Neonicotinoid tas systematiskt upp av växtens alla delar – även nektar och pollen. Det betyder att pollinerade insekter tar med sig giftet tillbaka till sin koloni och sprider det vidare.
Resultaten från studien har till forskningsledaren Jeffrey Pettis förvåning efter två år ännu inte publicerats.
Flera biodlare och miljöorganisationer menar att det inte går att bortse från de starka bevisen mot neonicotionoid och att medlet borde förbjudas. De menar att den gett upphov till massdöden i bikolonier som först drabbade USA men som senare observerats i flera andra länder.
Användningen av Neonicotinoid har ökat stort sedan den tyska kemijätten Bayer lanserade produkten i början av 90-talet.
Medlet får säljas i USA och Storbritannien men har förbjudits i Frankrike, Tyskland och Italien. I Storbritannien besprutas idag var fjärde hektar med medlet.
Det tyska kemiföretaget Bayer hävdar att växtskyddsmedlen är säkra om de bara hanteras på rätt sätt. De vill heller inte kommentera den opublicerade amerikanska studien.
Neonicotinoider används i första hand för att skydda raps- och majsodlingar. Den första storsäljaren på marknaden hette Imidacloprid och släpptes ut i början av 90-talet. Men medlet har en oförutsedd och mycket negativ påverkan på insekter, inte minst på bin.
En amerikansk studie som utförts vid statliga insektslaboratoriet i Beltsville visar att insekternas känslighet för infektioner ökar även vid mikroskopiska doser. Neonicotinoid tas systematiskt upp av växtens alla delar – även nektar och pollen. Det betyder att pollinerade insekter tar med sig giftet tillbaka till sin koloni och sprider det vidare.
Resultaten från studien har till forskningsledaren Jeffrey Pettis förvåning efter två år ännu inte publicerats.
Flera biodlare och miljöorganisationer menar att det inte går att bortse från de starka bevisen mot neonicotionoid och att medlet borde förbjudas. De menar att den gett upphov till massdöden i bikolonier som först drabbade USA men som senare observerats i flera andra länder.
Användningen av Neonicotinoid har ökat stort sedan den tyska kemijätten Bayer lanserade produkten i början av 90-talet.
Medlet får säljas i USA och Storbritannien men har förbjudits i Frankrike, Tyskland och Italien. I Storbritannien besprutas idag var fjärde hektar med medlet.
Det tyska kemiföretaget Bayer hävdar att växtskyddsmedlen är säkra om de bara hanteras på rätt sätt. De vill heller inte kommentera den opublicerade amerikanska studien.
Tufft läge för indiska bönder
Sedan 1997 har över 200 000 bönder i Indien begått självmord. Till orsakerna hör Gmo, illegala jordbrukssubventioner och korruption.
Sedan ett drygt decennium tillbaka lever många av Indiens bönder under enorm press. Problemen började 1995 då Världshandelsorganisationen, wto, bildades och landet öppnade sin marknad mot resten av världen. Priserna på bomull sjönk då tack vare det amerikanska jordbruksstödet. Ett av de värst drabbade distrikten blev Vidarbha, en trakt som med sitt torra klimat egentligen är illa lämpad för bomullsodling.
Tidigare hade delstatsregeringen i Maharashtra, där Vidarbha ligger, givit bönderna finansiellt stöd. Men när Maharashtra sökte lån från Internationella valutafonden, imf, för att bygga ett hortikulturellt centrum, var ett av deras krav, att jordbrukssubventionerna skulle avbrytas. Kritiker menar att det är fel att usa, med sitt stora inflytande i imf, berövar indiska bönder understöd samtidigt som de subventionerar sin egen bomullsproduktion. Problemet som de indiska bönderna stod inför var ständigt ökande produktionskostnader,
parat med ett sjunkande pris. När monsunen dessutom slog ut två skördar 2004 började bönderna skuldsätta sig. I början av säsongen behövs krediter för att täcka såkostnaden. Antalet statliga banker på landsbygden har minskat successivt och har dessutom ett lånetak som långt ifrån täcker allas kreditbehov. Följaktligen har lantbrukarna blivit hänvisade till privata långivare som tar allt mellan 15 och 50 procents ränta. Skulderna ackumuleras i en ond cirkel. Till sist räcker det med någon extra utgift, som hemgifte åt en dotter, eller en sjukhusräkning, för att bördan ska bli för tung att bära. 2005 började det amerikanska bolaget Monsanto att kraftigt marknadsföra sitt genmodifierade utsäde Bt-cotton i Maharashtra. Men de glömde berätta att Bt-cotton, som kostar femdubbelt mer än lokalt utsäde, också kräver 50 procent mer vatten. Det påpekar Kishor Tiwari, aktivist från Vidarbha som med sin organisation vjas kämpar för böndernas rättigheter.
Visserligen skyddar Bt-genen mot angrepp från brunaktigt knölfly, men istället har Bt-plantorna attackerats av svamp och rotröta. Så även om skörden är dubbelt så stor från Btplantor, krävs fyra till sex gånger mer bekämpningsmedel, samt mer konstgödsel, berättar Kishor Tiwari. Över 200 000 bönder i Indien har begått självmord sedan 1997, men trots många rapporter i ämnet har regeringen i Maharashtra inte lyckats bistå de över 430 000 bönder som klassats som extremt stressade av regeringens egna utredare (en kommitté kring självmordsfrågan, ledd av Punes universitets vicekansler, Narendra Jadhav).
”Tyvärr agerar våra politiker lakejer för multinationella bolag istället för att bry sig om böndernas situation”, säger Kishor Tiwari. Trots att det globala priset på bomull har stigit sedan 2008 på grund av en
ökande biobränsleproduktion, har de indiska bönderna inte lyckats dra nytta av detta. Istället kommer det låga indiska bomullspriset tyg- och klädtillverkarna till gagn, berättar den prisbelönte indiske journalisten Palagummi Sainath, som bevakar frågan för tidningen The Hindus räkning.
Av: Hanna Sistek frilansjournalist
Frilansjournalister och skribenter. Hanna Sistek är baserad i Delhi under vintrarna och reser resten av året. Hon skriver bland annat för DI, Amnesty Press, Ottar och Civilekonomen.
torsdag 16 september 2010
Näva stöder "ett klick för skogen"
Ett klick för skogen är mycket mer än bara ett klick. Genom klicket bidrar du till att rädda Gammelskog. Gammelskog är en mycket gammal skog, 130-150 år, som uppkommit genom naturlig föryngring. I dessa skogar lever många djur tryggt och ostört, djur som inte skulle klara sig utan denna levnadsmiljö.
Den orörda skogen är ett komplicerat biologiskt system, där varje träd har sin speciella roll i samspel med buskar, mossor, småkryp och större djur. Det kan ta 100 år för ett enda träd att växa upp, och bara några sekunder att kapa ned med en modern skogsbruksmaskin. Då är det inte bara trädet som rycks bort – allt det liv som samspelade med detta träd påverkas.
Ett klick för skogen är en insamlingsstiftelse med syfte att förvärva denna skog för att skydda dess hotade djur- och växtarter.
Av gamla naturskogar i Sverige finns bara runt fyra procent kvar och varje år avverkas mer skog. Hittills har stiftelsen bevarat två vackra skogar i Sverige, Årrenjarka i Norrbotten och Verle gammelskog i Västergötland (http://www.fria.nu/artikel/78496).
Nu pågår förhandlingar om en tredje skog. En skog med höga naturvärden och ett underbart läge mellan sjö- och fjällandskap. En skog som varken Skogsstyrelsen, Kommunen eller Länsstyrelsen har möjlighet att bevara, och som riskerar att gå förlorad för all framtid. Genom ett klick för skogen ser du till att gammelskog kan köpas upp och bevaras för all framtid. Du har på ett år chans att vara med och rädda 7-100 m2 skog!
Tack vare sponsorer så är klicket helt gratis. När du gör ett klick för skogen bidrar du med en insats för att bevara den. Storleken på bevarad yta per klick varierar beroende på antalet sponsorer, storleken på sponsorernas donationer samt priset per hektar på den aktuella skogen.
fredag 10 september 2010
Ekologisk marknad på Gunnebo Slott
I Möndal strax utanför Göteborg arrangeras för tredje året i rad, Jordens mat, en 100 procent ekologisk marknad i skördetid. Marknaden som hålls på Gunnebo Slott är ett samarbete med krav. Förutom att köpa ekologisk mat kan du ta del av föreläsningar, guidade visningar med mera. Liksom tidigare år räknar man med en stor publik, runt 10 000 besökare.
Medverkande företag är bland annat: Brödhuset i Askim, Bärby Östergård och Maria Larsson, Capellagården, Ekobeställarna, Ekolådan, Gothenburgian Seitanfoods, Gröna gårdar, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Halltorps mejeri, Hedenborgs ekologiska produkter, Himmledalens lamm, Hjordnära, Kaprifolkött, Koberg vilt, KRAV, Lejonet & Björnen, Leluma design, Miljöklon, Nature kids, Olivia ekologisk odling och produktion, Olivlunden, Ringabergets honung, Sackéus, Solmarka gårdsbageri, Strandå havtornsgården, Svenska Lantägg, The Ecocotton Company, Tua Cultura, Undermat, Wästgötarna, Örtodlarna i Halland.
Tiderna för årets marknad är:
Lördag 11 september kl 11-17
Söndag 12 september kl 11-17
Medverkande företag är bland annat: Brödhuset i Askim, Bärby Östergård och Maria Larsson, Capellagården, Ekobeställarna, Ekolådan, Gothenburgian Seitanfoods, Gröna gårdar, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Halltorps mejeri, Hedenborgs ekologiska produkter, Himmledalens lamm, Hjordnära, Kaprifolkött, Koberg vilt, KRAV, Lejonet & Björnen, Leluma design, Miljöklon, Nature kids, Olivia ekologisk odling och produktion, Olivlunden, Ringabergets honung, Sackéus, Solmarka gårdsbageri, Strandå havtornsgården, Svenska Lantägg, The Ecocotton Company, Tua Cultura, Undermat, Wästgötarna, Örtodlarna i Halland.
Tiderna för årets marknad är:
Lördag 11 september kl 11-17
Söndag 12 september kl 11-17
onsdag 7 juli 2010
Svensk ekostad i Kina
Caofeidan blir nya Hammarby sjöstad, fast mycket större och i Kina. Den nya ekologiska miljonstaden ska byggas öster om Peking och är ritad av svenska arkitekter.
I Hebeiprovinsen där ekostaden ska byggas låg tidigare saltängar, träskmarker och ett antal räkodlingar.
År 2020 ska första etappen av staden vara klar. Caofeidan är tänkt att bli en ekologisk förebild för hela Kina ja till och med hela världen. Slutnotan beräknas ligga på 250-500 miljarder kronor.
En av visionerna är att staden ska vara klimatneutral, dvs den ska inte tillföra ytterligare koldioxid till jordens atmosfär.
Ett annat mål är att använda förnyelsebara energikällor (vind, solenergi och biogas) till 95 procent. Lin Peng, nyutnämnd chef för Caofeidianprojektet svarar på frågan, når ni målet?
–95 procent är vårt långsiktiga mål. Men nu i början ser det lite annorlunda ut. Jag tror att vi kommer kunna använda förnyelsebara energikällor till kanske 50 procent de första åren. Senare kanske till 75 procent. I Kina tror vi att det är bra att sätta upp höga mål, kanske för höga till och med. Sedan gör vi allt för att uppnå dem, säger Lin Peng.
Frågan är om staden verkligen kommer bli en förebild för resten av världen när upphovsmännen själva är osäkra på sina mål. En annan omständighet som kan tyckas märklig är att man planerar bygga en industrizon på 300 kvadratkilometer alldeles intill den ekologiska staden.
I Hebeiprovinsen där ekostaden ska byggas låg tidigare saltängar, träskmarker och ett antal räkodlingar.
År 2020 ska första etappen av staden vara klar. Caofeidan är tänkt att bli en ekologisk förebild för hela Kina ja till och med hela världen. Slutnotan beräknas ligga på 250-500 miljarder kronor.
En av visionerna är att staden ska vara klimatneutral, dvs den ska inte tillföra ytterligare koldioxid till jordens atmosfär.
Ett annat mål är att använda förnyelsebara energikällor (vind, solenergi och biogas) till 95 procent. Lin Peng, nyutnämnd chef för Caofeidianprojektet svarar på frågan, når ni målet?
–95 procent är vårt långsiktiga mål. Men nu i början ser det lite annorlunda ut. Jag tror att vi kommer kunna använda förnyelsebara energikällor till kanske 50 procent de första åren. Senare kanske till 75 procent. I Kina tror vi att det är bra att sätta upp höga mål, kanske för höga till och med. Sedan gör vi allt för att uppnå dem, säger Lin Peng.
Frågan är om staden verkligen kommer bli en förebild för resten av världen när upphovsmännen själva är osäkra på sina mål. En annan omständighet som kan tyckas märklig är att man planerar bygga en industrizon på 300 kvadratkilometer alldeles intill den ekologiska staden.
onsdag 9 juni 2010
Fotbolls-VM och miljön
På fredag inleds fotbolls-VM i Sydafrika. Inför turneringen har landet genomfört en satsning på renare transporter, och i Brasilien - som kommer att stå värd för världsmästerskapen år 2014 - planerar man att bygga "ekologiska arenor".
Men trots dessa satsningar så förblir fotbolls-VM ett arrangemang som slukar enorma mängder energi. Fotbolls-VM kommer i år för första gången att hållas i Afrika. Men en studie som beställts av sydafrikanska myndigheter visade förra året att koldioxidutsläppen för årets turnering kommer att vara åtta gånger större jämfört med 2006-års upplaga i Tyskland.
De lokala transporterna, arenabyggena och den energi som går åt i samband med matcher och för att ta emot alla besökare förväntas orsaka utsläpp av närmare 900 000 ton koldioxid. Ytterligare utsläpp av 1,9 miljoner ton växthusgaser kommer att ske i samband med alla internationella transporter till och från Sydafrika under VM.
För att försöka minska utsläppen och öka kunskaperna om energihushållning har regeringen i Pretoria lanserat två projekt med stöd från den FN-styrda Globala miljöfonden, GEF. Sydafrikas och det internationella samfundets miljösatsningar blev dock ifrågasatta då Världsbanken nyligen gav landet ett lån på motsvarande drygt 21 miljarder kronor för att bygga ett av världens största kolkraftverk.
Men även Brasilien, som inför fotbolls-VM 2014 har meddelat att man vill genomföra den "mest ekologiska" VM-turneringen i historien, står inför en stor miljömässig utmaning. De brasilianska miljömyndigheterna kommer att granska alla projekt för renoveringar och nybyggen av fotbollsarenor innan finansieringen godkänns.
Det råder samtidigt ingen brist på olika "gröna" initiativ som har lanserats i samband med VM. Det multinationella sportföretaget Nike har exempelvis meddelat att de nio VM-landslag som bär deras kläder kommer att använda tröjor som har tillverkats av återvunna plastflaskor.
GEF kommer i slutet av året att genomföra en analys av hur framgångsrika de olika ekologiska projekt som lanserats i samband med VM i Sydafrika blivit.
Men trots dessa satsningar så förblir fotbolls-VM ett arrangemang som slukar enorma mängder energi. Fotbolls-VM kommer i år för första gången att hållas i Afrika. Men en studie som beställts av sydafrikanska myndigheter visade förra året att koldioxidutsläppen för årets turnering kommer att vara åtta gånger större jämfört med 2006-års upplaga i Tyskland.
De lokala transporterna, arenabyggena och den energi som går åt i samband med matcher och för att ta emot alla besökare förväntas orsaka utsläpp av närmare 900 000 ton koldioxid. Ytterligare utsläpp av 1,9 miljoner ton växthusgaser kommer att ske i samband med alla internationella transporter till och från Sydafrika under VM.
För att försöka minska utsläppen och öka kunskaperna om energihushållning har regeringen i Pretoria lanserat två projekt med stöd från den FN-styrda Globala miljöfonden, GEF. Sydafrikas och det internationella samfundets miljösatsningar blev dock ifrågasatta då Världsbanken nyligen gav landet ett lån på motsvarande drygt 21 miljarder kronor för att bygga ett av världens största kolkraftverk.
Men även Brasilien, som inför fotbolls-VM 2014 har meddelat att man vill genomföra den "mest ekologiska" VM-turneringen i historien, står inför en stor miljömässig utmaning. De brasilianska miljömyndigheterna kommer att granska alla projekt för renoveringar och nybyggen av fotbollsarenor innan finansieringen godkänns.
Det råder samtidigt ingen brist på olika "gröna" initiativ som har lanserats i samband med VM. Det multinationella sportföretaget Nike har exempelvis meddelat att de nio VM-landslag som bär deras kläder kommer att använda tröjor som har tillverkats av återvunna plastflaskor.
GEF kommer i slutet av året att genomföra en analys av hur framgångsrika de olika ekologiska projekt som lanserats i samband med VM i Sydafrika blivit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)