Näva - blogg

Earth hour

2011-02-10T12:25:00.001+01:00

Första gången Earth hour hölls var i Sidney/Australien 31 mars 2007 på initiativ av Världsnaturfonden och lokala miljöorganisationer.Fenomenet, som har som mål att sända en kraftfull signal till världens beslutsfattare att uppmärkssamma klimatfrågan, har snabbt spridit sig över världen Förra året deltog 4616 städer i i 128 länder, närmare en miljard människor i hela världen, varannan svensk lär ha släckt ljuset!
Den 26 mars kl. 20.30 är det dags igen...
Läs mer här

Tysk kemijätte bakom bidöden.

2011-01-25T14:56:00.004+01:00

Ett mycket populärt växtskyddsmedel tros ligga bakom den omfattande bidöden. Nu pekas produkter från ett tyskt kemiföretag ut i en amerikansk forskarrapport, skriver the Independent.

Det har länge funnits misstankar mot att en grupp växtskyddsmedel som kallas neonicotinoider - ett slags nervgift - ligger bakom den stora utslagningen av bisamhällen. Resultatet från en opublicerad amerikansk rapport stärker bevisen, skriver the Independent.
Neonicotinoider används i första hand för att skydda raps- och majsodlingar. Den första storsäljaren på marknaden hette Imidacloprid och släpptes ut i början av 90-talet. Men medlet har en oförutsedd och mycket negativ påverkan på insekter, inte minst på bin.
En amerikansk studie som utförts vid statliga insektslaboratoriet i Beltsville visar att insekternas känslighet för infektioner ökar även vid mikroskopiska doser. Neonicotinoid tas systematiskt upp av växtens alla delar – även nektar och pollen. Det betyder att pollinerade insekter tar med sig giftet tillbaka till sin koloni och sprider det vidare.
Resultaten från studien har till forskningsledaren Jeffrey Pettis förvåning efter två år ännu inte publicerats.
Flera biodlare och miljöorganisationer menar att det inte går att bortse från de starka bevisen mot neonicotionoid och att medlet borde förbjudas. De menar att den gett upphov till massdöden i bikolonier som först drabbade USA men som senare observerats i flera andra länder.
Användningen av Neonicotinoid har ökat stort sedan den tyska kemijätten Bayer lanserade produkten i början av 90-talet.
Medlet får säljas i USA och Storbritannien men har förbjudits i Frankrike, Tyskland och Italien. I Storbritannien besprutas idag var fjärde hektar med medlet.
Det tyska kemiföretaget Bayer hävdar att växtskyddsmedlen är säkra om de bara hanteras på rätt sätt. De vill heller inte kommentera den opublicerade amerikanska studien.

Av Erik Klefbom

Opublicerad forskarrapport: Miljöaktuellt

Tufft läge för indiska bönder

2011-01-25T14:30:00.004+01:00

Sedan 1997 har över 200 000 bönder i Indien begått självmord. Till orsakerna hör Gmo, illegala jordbrukssubventioner och korruption.

Sedan ett drygt decennium tillbaka lever många av Indiens bönder under enorm press. Problemen började 1995 då Världshandelsorganisationen, wto, bildades och landet öppnade sin marknad mot resten av världen. Priserna på bomull sjönk då tack vare det amerikanska jordbruksstödet. Ett av de värst drabbade distrikten blev Vidarbha, en trakt som med sitt torra klimat egentligen är illa lämpad för bomullsodling.

Tidigare hade delstatsregeringen i Maharashtra, där Vidarbha ligger, givit bönderna finansiellt stöd. Men när Maharashtra sökte lån från Internationella valutafonden, imf, för att bygga ett hortikulturellt centrum, var ett av deras krav, att jordbrukssubventionerna skulle avbrytas. Kritiker menar att det är fel att usa, med sitt stora inflytande i imf, berövar indiska bönder understöd samtidigt som de subventionerar sin egen bomullsproduktion. Problemet som de indiska bönderna stod inför var ständigt ökande produktionskostnader,

parat med ett sjunkande pris. När monsunen dessutom slog ut två skördar 2004 började bönderna skuldsätta sig. I början av säsongen behövs krediter för att täcka såkostnaden. Antalet statliga banker på landsbygden har minskat successivt och har dessutom ett lånetak som långt ifrån täcker allas kreditbehov. Följaktligen har lantbrukarna blivit hänvisade till privata långivare som tar allt mellan 15 och 50 procents ränta. Skulderna ackumuleras i en ond cirkel. Till sist räcker det med någon extra utgift, som hemgifte åt en dotter, eller en sjukhusräkning, för att bördan ska bli för tung att bära. 2005 började det amerikanska bolaget Monsanto att kraftigt marknadsföra sitt genmodifierade utsäde Bt-cotton i Maharashtra. Men de glömde berätta att Bt-cotton, som kostar femdubbelt mer än lokalt utsäde, också kräver 50 procent mer vatten. Det påpekar Kishor Tiwari, aktivist från Vidarbha som med sin organisation vjas kämpar för böndernas rättigheter.

Visserligen skyddar Bt-genen mot angrepp från brunaktigt knölfly, men istället har Bt-plantorna attackerats av svamp och rotröta. Så även om skörden är dubbelt så stor från Btplantor, krävs fyra till sex gånger mer bekämpningsmedel, samt mer konstgödsel, berättar Kishor Tiwari. Över 200 000 bönder i Indien har begått självmord sedan 1997, men trots många rapporter i ämnet har regeringen i Maharashtra inte lyckats bistå de över 430 000 bönder som klassats som extremt stressade av regeringens egna utredare (en kommitté kring självmordsfrågan, ledd av Punes universitets vicekansler, Narendra Jadhav).

”Tyvärr agerar våra politiker lakejer för multinationella bolag istället för att bry sig om böndernas situation”, säger Kishor Tiwari. Trots att det globala priset på bomull har stigit sedan 2008 på grund av en

ökande biobränsleproduktion, har de indiska bönderna inte lyckats dra nytta av detta. Istället kommer det låga indiska bomullspriset tyg- och klädtillverkarna till gagn, berättar den prisbelönte indiske journalisten Palagummi Sainath, som bevakar frågan för tidningen The Hindus räkning.

Av: Hanna Sistek frilansjournalist
Frilansjournalister och skribenter. Hanna Sistek är baserad i Delhi under vintrarna och reser resten av året. Hon skriver bland annat för DI, Amnesty Press, Ottar och Civilekonomen.

Näva stöder "ett klick för skogen"

2010-09-16T13:23:00.002+02:00

Ett klick för skogen är mycket mer än bara ett klick. Genom klicket bidrar du till att rädda Gammelskog. Gammelskog är en mycket gammal skog, 130-150 år, som uppkommit genom naturlig föryngring. I dessa skogar lever många djur tryggt och ostört, djur som inte skulle klara sig utan denna levnadsmiljö.

Den orörda skogen är ett komplicerat biologiskt system, där varje träd har sin speciella roll i samspel med buskar, mossor, småkryp och större djur. Det kan ta 100 år för ett enda träd att växa upp, och bara några sekunder att kapa ned med en modern skogsbruksmaskin. Då är det inte bara trädet som rycks bort – allt det liv som samspelade med detta träd påverkas.

Ett klick för skogen är en insamlingsstiftelse med syfte att förvärva denna skog för att skydda dess hotade djur- och växtarter.

Av gamla naturskogar i Sverige finns bara runt fyra procent kvar och varje år avverkas mer skog. Hittills har stiftelsen bevarat två vackra skogar i Sverige, Årrenjarka i Norrbotten och Verle gammelskog i Västergötland (http://www.fria.nu/artikel/78496).

Nu pågår förhandlingar om en tredje skog. En skog med höga naturvärden och ett underbart läge mellan sjö- och fjällandskap. En skog som varken Skogsstyrelsen, Kommunen eller Länsstyrelsen har möjlighet att bevara, och som riskerar att gå förlorad för all framtid. Genom ett klick för skogen ser du till att gammelskog kan köpas upp och bevaras för all framtid. Du har på ett år chans att vara med och rädda 7-100 m2 skog!

Tack vare sponsorer så är klicket helt gratis. När du gör ett klick för skogen bidrar du med en insats för att bevara den. Storleken på bevarad yta per klick varierar beroende på antalet sponsorer, storleken på sponsorernas donationer samt priset per hektar på den aktuella skogen.

Ekologisk marknad på Gunnebo Slott

2010-09-10T12:58:00.002+02:00

I Möndal strax utanför Göteborg arrangeras för tredje året i rad, Jordens mat, en 100 procent ekologisk marknad i skördetid. Marknaden som hålls på Gunnebo Slott är ett samarbete med krav. Förutom att köpa ekologisk mat kan du ta del av föreläsningar, guidade visningar med mera. Liksom tidigare år räknar man med en stor publik, runt 10 000 besökare.

Medverkande företag är bland annat: Brödhuset i Askim, Bärby Östergård och Maria Larsson, Capellagården, Ekobeställarna, Ekolådan, Gothenburgian Seitanfoods, Gröna gårdar, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Halltorps mejeri, Hedenborgs ekologiska produkter, Himmledalens lamm, Hjordnära, Kaprifolkött, Koberg vilt, KRAV, Lejonet & Björnen, Leluma design, Miljöklon, Nature kids, Olivia ekologisk odling och produktion, Olivlunden, Ringabergets honung, Sackéus, Solmarka gårdsbageri, Strandå havtornsgården, Svenska Lantägg, The Ecocotton Company, Tua Cultura, Undermat, Wästgötarna, Örtodlarna i Halland.

Tiderna för årets marknad är:
Lördag 11 september kl 11-17
Söndag 12 september kl 11-17

Svensk ekostad i Kina

2010-07-07T12:13:00.000+02:00

Caofeidan blir nya Hammarby sjöstad, fast mycket större och i Kina. Den nya ekologiska miljonstaden ska byggas öster om Peking och är ritad av svenska arkitekter.

I Hebeiprovinsen där ekostaden ska byggas låg tidigare saltängar, träskmarker och ett antal räkodlingar.

År 2020 ska första etappen av staden vara klar. Caofeidan är tänkt att bli en ekologisk förebild för hela Kina ja till och med hela världen. Slutnotan beräknas ligga på 250-500 miljarder kronor.

En av visionerna är att staden ska vara klimatneutral, dvs den ska inte tillföra ytterligare koldioxid till jordens atmosfär.

Ett annat mål är att använda förnyelsebara energikällor (vind, solenergi och biogas) till 95 procent. Lin Peng, nyutnämnd chef för Caofeidianprojektet svarar på frågan, når ni målet?
–95 procent är vårt långsiktiga mål. Men nu i början ser det lite annorlunda ut. Jag tror att vi kommer kunna använda förnyelsebara energikällor till kanske 50 procent de första åren. Senare kanske till 75 procent. I Kina tror vi att det är bra att sätta upp höga mål, kanske för höga till och med. Sedan gör vi allt för att uppnå dem, säger Lin Peng.

Frågan är om staden verkligen kommer bli en förebild för resten av världen när upphovsmännen själva är osäkra på sina mål. En annan omständighet som kan tyckas märklig är att man planerar bygga en industrizon på 300 kvadratkilometer alldeles intill den ekologiska staden.

Fotbolls-VM och miljön

2010-06-09T21:13:00.000+02:00

På fredag inleds fotbolls-VM i Sydafrika. Inför turneringen har landet genomfört en satsning på renare transporter, och i Brasilien - som kommer att stå värd för världsmästerskapen år 2014 - planerar man att bygga "ekologiska arenor".

Men trots dessa satsningar så förblir fotbolls-VM ett arrangemang som slukar enorma mängder energi. Fotbolls-VM kommer i år för första gången att hållas i Afrika. Men en studie som beställts av sydafrikanska myndigheter visade förra året att koldioxidutsläppen för årets turnering kommer att vara åtta gånger större jämfört med 2006-års upplaga i Tyskland.

De lokala transporterna, arenabyggena och den energi som går åt i samband med matcher och för att ta emot alla besökare förväntas orsaka utsläpp av närmare 900 000 ton koldioxid. Ytterligare utsläpp av 1,9 miljoner ton växthusgaser kommer att ske i samband med alla internationella transporter till och från Sydafrika under VM.

För att försöka minska utsläppen och öka kunskaperna om energihushållning har regeringen i Pretoria lanserat två projekt med stöd från den FN-styrda Globala miljöfonden, GEF. Sydafrikas och det internationella samfundets miljösatsningar blev dock ifrågasatta då Världsbanken nyligen gav landet ett lån på motsvarande drygt 21 miljarder kronor för att bygga ett av världens största kolkraftverk.

Men även Brasilien, som inför fotbolls-VM 2014 har meddelat att man vill genomföra den "mest ekologiska" VM-turneringen i historien, står inför en stor miljömässig utmaning. De brasilianska miljömyndigheterna kommer att granska alla projekt för renoveringar och nybyggen av fotbollsarenor innan finansieringen godkänns.

Det råder samtidigt ingen brist på olika "gröna" initiativ som har lanserats i samband med VM. Det multinationella sportföretaget Nike har exempelvis meddelat att de nio VM-landslag som bär deras kläder kommer att använda tröjor som har tillverkats av återvunna plastflaskor.

GEF kommer i slutet av året att genomföra en analys av hur framgångsrika de olika ekologiska projekt som lanserats i samband med VM i Sydafrika blivit.

Biodrivmedel granskas i ny rapport

2010-05-26T15:17:00.000+02:00

På måndagens seminarium om biodrivmedels klimatpåverkan presenterade forskaren Pål Börjesson den nya rapporten ”Livscykelanalys av svenska biodrivmedel”. Biobränslena har analyserats ur ett livscykelperspektiv samt i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Resultatet visar att biobränslen ger mellan 67 och 148 procent mindre växthusgasutsläpp jämfört med fossila drivmedel.

Biodrivmedel är drivmedel som tillverkas av förnyelsebara råvaror i form av biomassa. Idag står biodrivmedel som är tillverkade av svenska råvaror och import av sockerrörsetanol för cirka fem procent av den totala användningen av drivmedel i Sverige. Flera menar att biodrivmedel som tillverkas av livsmedelsgrödor, som till exempel etanol från spannmål eller biodiesel från raps, inte ger någon klimatnytta. De menar att dessa biodrivmedel tränger under matproduktion och på så vis tvingar fram nyodling av livsmedel i andra länder. Där antas markerna vara kolrika och släpper därmed ut mycket koldioxid. Man drabbas av så kallade indirekta markeffekter. Men enligt Pål Börjesson, som är forskare vid Lunds Tekniska Högskola och huvudansvarig för rapporten, så finns det inte belägg för något sådant samband vid dagens produktionsnivåer.
– Vi har räknat rättvist och utifrån så liknande förutsättningar som möjligt. Enligt våra resultat finns inget som pekar på att biodrivmedel som görs på svenskodlade grödor under dagens förutsättningar skulle leda till indirekta markeffekter, alltså nyodling i exempelvis Sydamerika eller Asien.

Biogas bäst i test
De drivmedel som ingick i studien var biogas från sockerbetor, vall, majs samt restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel, biodiesel från raps, etanol från vete och sockerbetor samt etanol från sockerrör från Brasilien. Även samproduktion av biogas och etanol från vete ingick. Det biodrivmedel som visade sig ha störst klimatnytta var biogas från gödsel. Klimatnyttan beräknades till 148 procent i jämförelse med bensin och diesel. Den största indirekta vinsten när det gäller gödsel består att metan- och lustgasläckage minskar. Alternativet till att röta gödslet till biogas är att det lagras och då sker utsläpp av metan som är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Även de drivmedelsalternativ som i studien gav minst klimatnytta, rapsdisel och etanol från vete, var dubbelt så bra jämfört med EU:s direktiv om att biodrivmedel ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen.

Rapporten är skriven av Pål Börjesson, Linda Tufvesson och Mikael Lantz. En kritisk granskning av rapporten har utförts av ILV, Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Svenskt Gastekniskt Centrum

Och vad pågår i ekodjungeln just nu?

2010-05-17T18:28:00.004+02:00

I veckan öppnar Finland sin första ekologiska äventyrspark, Flowpark, vid Skanssi i Åbo. Där kan man roa sig på äventyrsbanor som är byggda uppe i träd. I Europa är den här typen av äventyrsparker rätt vanliga och speciellt i Tyskland är de populära. I Finland är Flowpark den första av sitt slag.

För första gången har forskare tagit samlat grepp om svenska biodrivmedel och analyserat vilken miljöpåverkan de har, både i förhållande till varandra och till de fossila alternativen bensin och diesel. Nu är studien klar och resultaten presenteras vid ett öppet seminarium i Stockholm den 24 maj.

Ett annat seminarium, om ekologisk djurhållning och hållbar utveckling hålls vid SLU i Uppsala den 25 maj. Där diskuteras frågor som; Hur står det till med den svenska animalieproduktionen? Är den ekologiska djurhållningen bättre för djuren än den konventionella, och i vad mån bryr sig konsumenterna om hur djuren mår?Vad säger forskningen och vad visar praktiken?

Sveriges första ekologiska brölopsmässa hålls i Linköping den 29 maj. Där samlas områdets ekologiska aktörer för att erbjuda mässbesökarna ett utbud av ekologiska varor och tjänster.

Samtidigt beräknar FN att världens odlingsbara mark tar slut redan 2050, vid denna tidpunkt beräknas 80 procent av jordens befolkning då bo i städer. Vi måste alltså hitta vägar att på litet utrymme, mitt inne i stadsmiljöer kunna odla mat till många, många människor. Plantagon International AB presenterade i juni 2009 sin lösning på hur det kan gå till. Ett slutet system i en sfärisk glasbyggnad med helixformade odlingsbanor. Alltså ett stort växthus som ska tillhandahålla tio gånger mer odlingsbar yta än den markyta som används till byggnaden.

Och för att inte sluta här så lanserar Jozo salt fyra nya saltvarianter och tre av dem har blandats med ekologiska kryddor. Och Semper tar bort etiketten närproducerat från sin ekologiska burkbarnmat för att inte förvirra konsumenterna eftersom det inte finns regler för vilka livsmedel som får betecknas som närproducerade.

GMO-potatis på svenska åkrar

2010-04-29T21:37:00.000+02:00

EU har beslutat att tillåta genmodifierade grödor. Redan i år kommer potatisen Amflora att odlas på svenska åkrar. Potatisen är framtagen för att endast innehålla en stärkelsetyp, den man behöver för att framställa till exempel papper och klister.

Men det finns många risker med genmodifierade grödor. GMO-grödor kan sprida sig till vilda arter och på så vis negativt påverka ekosystemet. Detta kan leda till minskad biologisk mångfalld genom att de konkurrerar ut de vilda arterna.

Greenpeace har besökt ekologiska jordbruksfarmar runt om i världen. Många av dessa farmar har drabbats av hårda ekonomiska förluster i och med GMO:s etablering. För att undvika att samma sak sker i Sverige kanske vi bör tänka lite extra på vad vi köper i mataffären.

Vulkanutbrottet dämpar växthuseffekten?

2010-04-17T12:11:00.000+02:00

Ingen ljusning i sikte skriver luftfartsverket på sin hemsida. Flygstoppet består under lördagen och kan pågå hela helgen. Igår ställdes omkring 17 000 flygningar in i Europa.

Resultatet är såklart arga resenärer och flygbolag som går back miljontals kronor om dagen. Men detta kanske kan öppna upp ögonen, alternativa färdmedel finns för att inte belasta atmosfären med flygens koldioxidutsläpp. I hela Europa finns bra tågförbindelser och kanske upptäcker fler att konferenser kan skötas via kabel och satelit.

Visst är det så att vulkaner spyr ut mängder koldioxid. Men effekten verkar vara den motsatta - vulkanutbrott tycks motverka den globala uppvärmningen. Partiklarna från vulkanaskan ökar planktontillväxten och dess förmåga att ta upp och binda koldioxid vilket har att göra med askans höga järnhalt.

Kanske krävs det en naturkatastrof för att få människor att stanna upp och tänka till.

Nystartat klimatmagasin!

2010-04-10T14:50:00.000+02:00

För ett halvår sedan startades magasinet Effekt, ett samhällsmagasin om klimat och hållbarhet.
Fram till den 11 april finns chansen att prova på ett gratis nummer, det beställer man här.

Vad kommer först – hönan eller ägget?

2010-04-10T14:36:00.000+02:00

Vilket värderar du högst, hönans liv eller ett billigt frukostägg? I dagens äggindustri betraktas hönor som värper ägg endast som foderomvandlare och lever sina liv under omoraliska förhållanden, ljusår ifrån ett naturligt liv.

På Djurens Rätts hemsida kan man nu på ett smidigt sätt skicka mail till ICA och Coop och be dem sluta sälja burägg (ett klick för hönan!). Där finns även den fullständiga rapporten ”Hönan eller ägget – en genomlysning av äggindustrin” att läsa som pdf.

Allvarlig kritik av regeringens naturvårdspolitik

2010-04-09T22:43:00.002+02:00

I tisdags presenterade Naturskyddsföreningen rapporten ”Naturvårdspolitiken i Sverige 2006-2010 – en vitbok. Rapporten är en grundlig granskning av regeringens naturvårdspolitik. Granskningen visar att regeringen konsekvent och allvarligt försvagat skyddet av vår svenska natur. Den allvarligaste kritiken i granskningen ligger i följande fem punkter:

Mer giftiga bekämpningsmedel i jordbruket. Naturskyddsföreningen är kritiska till att stödet till ekologisk produktion och konsumtion minskat med 100 miljoner kronor. Man menar att det idag är svårare för lantbrukare att ställa om till ett ekologiskt jordbruk.För att bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet måste giftanvändningen minska.

Skyddet av varg och lodjur. Här kritiserar Naturskyddsföreningen främst regeringens nya rovdjursförvaltning som tillåter licensjakt på varg och järv. Man kritiserar också att alla med vapenlicens nu har laglig rätt att skjuta ett rovdjur som hotar ett tamdjur eller en jakthund.

Skogspolitiken har inriktats på produktion. Här anser Naturskyddsföreningen att regeringen hellre främjat virkesproduktion än att nå målet att värna om skogen som naturmiljö. Regeringen har tillåtit ökad kemikalieanvändning och lägre miljökrav..

Skyddet av värdefulla naturmiljöer. Naturskyddsföreningen visar att budgeten för inköp av mark till reservat idag bara räcker till hälften så mycket som budgeten gjorde 2006.

Strandskyddet. Naturskyddsföreningen uppmärksammar om den lagändring som försvagade skyddet av våra stränder vilket i sin tur hotar många hotade växt- och djurarter. Regeringen har också gjort det lättare att söka dispenser vilket också leder till att Allemansrätten urholkas.

Den fullständiga rapporten finns att ladda ner på Naturskyddsföreningens hemsida

En guide i ekodjungeln

2010-04-01T21:41:00.000+02:00

Tycker du att det är krångligt att hitta ekologiska produkter? Nu finns ett nytt enkelt sätt att hitta varor, tjänster eller produkter som är ekologiska. Sidan ekohyllan.se är en anpassad sökmotor där man kan söka efter ekologiska varor, tjänster eller produkter. Eftersom sökmotorn endast visar resultat från granskade sidor eller leverantörer så är samtliga resultat ekologiska. Många av resultaten är även biodynamiska eller rättvisemärkta.

För mer information eller för att söka "ekologiskt", besök: ekohyllan.se.

2010-03-28T17:16:00.001+02:00

Textilindustrins bakgård
Foto: SVT
Textilindustrins bakgård

DEL 8 AV 10. Korrespondenterna undersöker vad det verkliga priset är för kläderna som går att köpa i våra butiker. Idag sys de allra flesta kläder av miljontals textilarbetare i låglöneländer i Asien.

De senaste åren har klädkedjorna stramat upp sina inköpsrutiner för att värna sitt rykte. De flesta hävdar att de garanterar goda arbetsförhållanden och minimilöner. Men frågan är hur det ser ut i verkligheten?

Hela Korrespondenterna denna vecka handlar om vad som egentligen sker bakom klädpalatsens snygga fasader. Korrespondenternas Lena Scherman och Tomas Hallstan har sökt svaren bland textilarbetare, fackföreningsfolk och bomullsodlare i Bangladesh och Indien.

Hennes lön räcker inte till uppehället
Mino Musamat är sömmerska. Hon bor i ett skjul av korrugerad plåt på pålar ovanför soporna i Dhaka, Bangladesh. Hon arbetar tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan, Hennes månadslön är 300 kronor, något bättre än de 200 kronor som är den minimilön västeuropeiska företag betalar enligt alla godkända avtal. Det är inte tillräckligt att leva på ens i Bangladesh.

Rena kläder, en svensk organisation, som verkar för bättre villkor i textilindustrin

Gifterna dödar arbetarna
I Punjab odlas mycket av den bomull som blir kläder i Sydasiens fabriker. Men bomullen är den gröda som kräver mest gödning och bekämpningsmedel av alla, och bonden Gormail Singh har nu drabbats av cancer, precis som sin bror och sin farbror - och en stor del av dem som bor i området. Det är inte bara farligt när man besprutar fälten, för hand, utan också för att gifterna letar sig ner i grundvattnet.

Mer om hur kemikalierna i bomullsodlingen dödar bönderna (pdf)

Facket kämpar mot fabrikerna för bättre villkor
Asia Floor Wages är en organisation som försöker förbättra villkoren i flera länder i Asien, just för att motverka företagens sätt att hela tiden gå till nästa land i jakten på den billigaste arbetaren.

Genom fackanslutningar, inte bara i ett utan flera länder, blir det mindre effektivt att spela ut arbetare i olika länder mot varandra.

Salina P. är en aktivist som åker runt till olika industriområden i och runt New Delhi för att försöka förmå arbetarna att gå samman, ungefär på samma sätt som skedde i Europa för hundra år sedan. Men hon möte på hårt motstånd från fabriksägarna.